Det mojnar vid floden Tavy.

En guldgul fridfullhet

har kommit över ditt ansikte.

Katten skimrar i rostrött

och smiter in i salongen

medan hundarna kråmar sig ivrigt

inför promenaden.

När solen går ner över världsarvet

och försvinner bakom böljande lövträd.

När månen tänds över Devon

och daggen lägger sig

i det saftiga gräset.

När pärlhönsen drar sig tillbaka

och koltrasten lockar

fram sommarnatten.

Hör vi bäcken porla.

Dricker vi vårt te

bland rosor och murgröna.

Är det en sådan kväll.

Jag kan få för mig.

Att växterna känner

lika starkt som vi.

Att allt som världen ärvde.

Var skönhet.