Juninatt i Rhododendrondalen.

Ljuset släpper bara motvilligt taget om den flyende dagen. Strödda under näsduksträdet ligger kronbladen som hopskrynklade pappersark. Porlar det längs stigen när jag stilla rinner ner genom den blommande skogen. När månen glöder svagt bakom en tunn molnslöja. När mina tankar jagar som fladdermössen mellan träden. Ord för det obeskrivbara. Skriver jag i det ljumma dunklet. Tecknet för ingenting. Uppgår jag i sagan. Om min sanning.