Orosvågor vid Färjudden.

Havet pressar sig

upp i älven och måsarna sitter

hukade längs marken.

Bränningarna slickar

den varningsröda stenen

och skummet yr över cykelbanan.

Men i oljehamnen

vilar ett oskyldigt lugn

och evighetslågan

flämtar i stormbyarna.
Det finns en fråga i luften.

En ängslan i vattnet.
En fladdrande undran

i skymningsljuset.
Medan det mörknar allt mer

och lotsbåten plöjer utåt.
Medan isarna smälter

och ytan sakta stiger.
Var det stora eviga.

Det lilla ömtåliga.