Norrgök vid Ångbåtsgrundet.

Jag hann hit

precis innan solen slukades.

Gick ner i säck

som min far skulle sagt.

Han som tog mig hit

första gången.

Kanske just en kväll som denna.

När aftonsången stilla tystnar

mellan pelarna i katedralen.

Ett blodrött sken

färgar de svarta klipporna.

Gässen sträcker

över yttersta udden.

Där jag inväntar

i den ängsliga frånlandsvinden.

Det ensamma seglet

som kommer genom sundet.

Solskivans upplösning

så långsam och hastig.

Fiskarnas nuddande vid ytan.

Tårarna som finns där under.

Just en kväll som denna.