Publicerad den: August 18, 2016

Från Svartbräkorna en hård sjöbris.


Inne i viken går vattnet högt

och strömmarna gör ränder

genom vågorna.

Över himlen

slörar segelvita stickmoln

och deras skuggor

kommer snabbt emot mig.

Vinden kyler min saltvåta hud

innan jag värmer mig

under ytan igen.

Det finns ingenting

att ängslas över.

Ingenting att önska.

Ingenting vi skulle.

Bara en sanning om väsentlighet.

Bara en insikt om var lusten börjar.

Var sökandet upphör.

Efter det vi vore.

Efter svaren som fanns

innan frågorna.

Visst ska vi minnas

varandra här.

Aldrig mera glömma.