Tidsresa vid Fjärehals.

Med långsamma vingslag

flyger tranan bort över skogen.
En obetydlig sol i galaxens utkant

bryter igenom mellan ovädersmolnen.
Regnbågen tonar försiktigt fram
och jag önskar att du vore här.

Där vi åt marinerade oliver

för en evighet sedan.
Där det stora ögat

stirrar längst in

i universums själ.
Där de första himlakropparna

ännu inte blivit födda

och världsalltet just börjar ta form.
Där vi under miljarder år

bara var atomernas fantasi.

Ser jag dig i strandängens skönhet.

I glittret som sköljer in över den.
Ska vi en vacker dag vada igen.

När tiden stannar.
När stjärnorna står

precis rätt.
Ska vi sväva fritt.

Och flyta med drömmen.