Höjalt i den mörkaste tiden.

Det är bara tidig eftermiddag och den längsta natten smyger redan närmare. Minns du när jag talade högt om skogens tystnad. Hur mycket den är värd för oss människor. Det var inte denna jag menade. Tomheten när skördaren passerat. Hans djupa klösmärken i markens mjuka skinn. När kapitalet realiserats. Står vi här handfallna i en fattigare värld. En mindre verklig. Med våra ohörbara skrik. Ropande efter ljuset. Att återvända. Att inte svika oss igen.